Strukturell diskriminering

Strukturell diskriminering är diskriminering på strukturell, i motsats till individuell, nivå. Diskrimineringen kan bestå av regler eller lagar i samhället. Genom diskrimineringen blir en grupp – exempelvis kvinnor, män, gamla, etniska minoriteter, funktionshindrade eller HBTQ-personer^[1] – underordnad en annan. Strukturell diskriminering förekommer generellt på en omedveten nivå och är allmänt oberoende av enskilda personers attityder och handlingar, den utgör ett mönster på samhällsnivå.^[2]

I direktiven till en svensk statlig utredning^[3] ges denna definition:

Med strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet avses således i dessa utredningsdirektiv regler, normer, rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för etniska eller religiösa minoriteter att uppnå lika rättigheter och möjligheter som majoriteten av befolkningen har. Sådan diskriminering kan vara synlig eller dold och den kan ske avsiktligt eller oavsiktligt.^[4]

Strukturell diskriminering kan delas upp i kulturell diskriminering som består av normer och beteenden och institutionell diskriminering som är formella regler och lagar, exempelvis apartheid-systemet.^[5]

Eliminerande av strukturell diskriminering beskrivs ibland som nödvändigt för att möjliggöra lika utfall. Förekomsten av strukturell diskriminering ses av vissa som orsak till misslyckad integration av invandrare.^[6]